sköna stressiga maj

Maj är härligt. Hela sommaren ligger framför och det är tid för drömmar (vi har köpt en husvagn!!), och tid för utefixande. I vår familj är det också tid för firande av olika slag. Mellan staketmåleri, paketinslagning och kalasande vill vill vill jag få virka sy och sticka. Det blir lite extra motigt när garnet då tar slut när det bara saknas någon decimeter på upphängningen, och garnbutiken har stängt redan kl 13 när jag väl svidat om från målardressen till lite mer acceptabla visa-sig-bland-folk-kläder. SOm väl var blev det kaffe i goda vänners trädgård i alla fall.

Ny lampa till mina småttingar

Våren är här, och man blir ju lätt sugen på nytt, nytt. En enkel variant är en ny lampa på barnens rum. De små godingarna som bara får svårare och svårare att somna i det härliga vårljuset.

Till min lilla svärmor

"Åh vilka fina, en sån önskar jag mig" så sa hon, och jag blev glad. Den blev klar och vi trixade lite för att få den på plats i sovrumsfönstret. När det var klart sa svärfar, "åh vad mysigt det blev, nu får ni nog snart åka hem" Och jag skrattade, och var glad. Morgonen därpå åkte vi.

Virkat tummen röd och öm

Inspirerad av Sefir ( i filmen om Babar) och Nicke Nyfiken och givetvis mönstret på pingvinen gjorde jag en apa. Allt i hemmets sjuka och lugna vrå. Men sedan gick allt i ett rasande tempo och mobilen blev i alla fall klar innan kusin Miriam åkte hem till sig igen. Tummen blev röd och öm av slitet, armarna och axlarna blev också röda och ömma men det berodde bara på den dumdristiga solälskaren jag.

Amandis sköldis

Oj vilken tid det tog, men nu är den klar. Äntligen. Mandisen har ju hunnit bli nästan två månader... inte bra arbetstakt från mig. Nu ska den bara överlämnas så kan hon lugnt titta på och inspireras av sin alldeles egna lilla sköldpadda.

påskfint

Vi har inte så mycket påskpynt hemma hos oss, men de här sötisarna fick jag av min mamma. Om jag inte minns fel har mormor virkat dem. Jag tittar på dem och vet att jag bara måste försöka göra såna jag också.

Sjuka barn och en ny gardin

Det känns som att våren kom! Vad det känns annorlunda både ute och inuti mig. Trots att det nu gått en vecka med hög feber orkar och vill jag bara fixa. Helst ute, klippa träd, räfsa löv, rensa rabatter... men eftersom feberbarn gärna är inne så blir det lite innefix. Imorse blev det en ny gardin av ett gammalt barnlakan min mamma sov på som liten flicka. Jag älskar kantband!