Vår trapp

Snön singlar ner här utanför mitt fönster. Det blir vitt där ute. Och ljust. Precis som det blev här inne i vår trapp när min syster med familj kom på arbetshelg hos oss.  Det känns som ett första steg mot något nytt.

Igår lämnade vi iväg nya planritningar på utbyggnad till en snäll man som hjälper oss med bygglovsansökan och konstruktionsritning. Det känns som ytterligare ett steg närmare det där vi längtar efter.

Jag vill bara berätta att det känns hoppfullt inom mig. Nu sätter jag mig i soffan och läser för lillskruttan, och bara njuter av att det är hon och jag hemma idag.

Julen har passerat

Vi hade planerat en lång och skön julledighet, och Mattias är ännu ledig från sitt jobb. Men stackarn fick desto mer att stå i här hemma eftersom jag haft det höga nöjet att vara sjuk. Han är tapper, lagar all mat, städar köket efteråt, ser till att jag får vila, tar alla konflikter med våra barn samt ser till att de får stimulans av olika slag. Häromkvällen suckade han att den här veckan fylls han "än mer av beundran över hur väl du roddar runt våra barn varje dag". Han är aldrig särskilt nedlåtande över det jobbet i vanliga fall heller, men det var ändå något positivt som kom ur detta trista virustillstånd.

Julfirandet hos kusinerna i Småland gick galant! Ja okej då, husmorsstoltheten fick sig några törnar här och där, men jag visste det ju innan så jag kunde hantera det bra tycker jag. Macaronerna fick mer uppmärksamhet än de förtjänade, men efter allt bakande av dessa elendes kakor känner jag mig nära på som en macaronexpert numera. Någon dag kanske jag skriver mer om det.

Lillkusinen fick den här vimpeln av oss i julklapp. Själv har jag ingen relation till tygerna i vimpeln, men de är liksom mycket annat funnet i farmor Gretas hus. Hon var inte min farmor, utan min mans. Således även hans systers. Hon kände igen tygerna och kunde säga vilket tyg som använts till vad, precis så som jag hade hoppats! Och då liksom glömde jag alla mina andra ofärdigheter och blev innerligt glad.

En riktigt lång härlig sommar

En riktigt lång och härlig sommar har gått till ända. Vi har haft mycket ledigt hela familjen tillsammans och farit runt i landet. Med eller utan lilla husvagnspärlan från 81. Innan vi gav oss iväg klipptes trasiga byxor av till shorts som aldrig förr. Flitigt använda, lyckat projekt alltså.

Det spökar hos oss

I några veckors tid har storebror bett mig om en spökdress. Jag har tänkt att det blir bra till jul. Men så plötsligt igår när det var dags att gå hem satt det en lapp på förskoledörren: Maskerad på torsdag.

Tillsammans tittade vi på lappen och vi insåg ju båda två vad jag skulle ägna den här dagen åt. Givetvis gjorde snälla mamman jag en dress även till lillebror, och givetvis vägrar han att ens pröva den.

Båda spökena är sydda av gamla lakan med fina monogram. Inköpta på Bra och Begagnat här i stan.

Kuddfodral

Faktum är att dessa typiska inredningsdetaljer är det mest konstnärliga jag gjort på länge, i den bemärkelsen att det är bearbetade tankar. Reaktioner på min högst personliga livssituation. Ord av förtröstan, gamla invanda psalmtexter tryckt på gamla ärvda lakan. Det är inte bara gamla psalmer, det är också sånger som flitigt används som vaggvisor här hemma i Källeriet.

På det sätt jag beskrivit dem nu är de högst privata, men de är ju snygga också, tycker jag då, så förhoppningsvis kommer det finnas några stycken till försäljning på julmarknaden också. På tal om den så noterade jag att det inte var så lätt att läsa vägbeskrivningen på bilden så :

Hitta hit: På Gamla Arbogavägen, mellan Rinkaby och Glanshammar, ta av mot Kolja. Kör under E20. Första gården på vänster sida. Info: 073-402 12 85.

gammalt örngott belv en ny gardin

Det här örngottet ärvde vi av Greta, det har legat och väntat på att få bli någonting. Nu i torsdags så hände det, örngottet fick en uppgift. Från örngott till sovrumsgardin måste ju vara ett steg uppåt i karriären på ålderns höst.

Tänk att hon suttit och broderat dessa vackra bokstäver till sig och Elias, sytt dessa skira stygn, knutit banden runt kudden om och om igen... det talar om kärlek och omvårdnad tycker jag.

en hel lång sommar

Jag har varit lite ..... långsam i mitt bloggande, kanske vi kan kalla det. En hel sommar har gått, och lite till. Har jag då inte pysslat? Nja... inte så mycket, eller kanske massor. Jag vet inte, måste liksom tänka på saken. Hur som helst har jag i alla fall målat om utemöblerna vi ärvde av grannarna för nåt tag sedan. Här har vi suttit mycket i sommar och njutit. Vissa dagar med parasoll, andra utan.

Skogskompisar

När jag virkade en apa, då blev det bara fel och fel och fel. Kära maken sa "Nu får du inte repa upp mer, gör något nytt, kanske ett ekollon" Här är det, tillsammans med sin skogskompis flugsvampen. Men vem ska bli den tredje? Jag tänkte på ett tallbarr, men det är lite magert på nåt vis, sen tänkte jag på en grankotte, och jaa.... eller nej. Några förslag?

Sjuka barn och en ny gardin

Det känns som att våren kom! Vad det känns annorlunda både ute och inuti mig. Trots att det nu gått en vecka med hög feber orkar och vill jag bara fixa. Helst ute, klippa träd, räfsa löv, rensa rabatter... men eftersom feberbarn gärna är inne så blir det lite innefix. Imorse blev det en ny gardin av ett gammalt barnlakan min mamma sov på som liten flicka. Jag älskar kantband!

mormorstofflor

När min mormor dog, (slutet av sommaren 1995) ärvde jag bland annat ett par väldig grällt oranga hemstickade tofflor. Jag har alltid gillat dem och använt dem mycket i hemmets hemliga vrå, de är ju så väldigt oranga, tål liksom inte dagsljus. Men modellen är verklilgen fin.

För några vintrar sedan köpte jag brun och rosa stickade mössa och vantar. Kvaliteten var inte toppen och mössan började maska upp sig själv uppifrån. Vantarna använde jag lite mer, men de har legat i lådan och tagit plats ett tag, några år, ja ni vet hur det är med överfulla lådor.

De här två omständigheterna har nu gått samman, jag stickade ett par nya mormorstofflor av den gamla upprepade mössan. Tyvärr räckte garnet bara till en toffla, så den andra har en lite mer använd look, av en upprepad vante. Egentligen inte så stor skillnad. Kommentera gärna, ska jag göra fler? Skulle ni vilja tassa runt i mormorstofflor allihop? (2009 års födelsedagspresenter?)

Nya tishor till storebror

Semester skulle kunna innebära mer kreativitet än vanligt. Massor av tid att sticka, sy och pyssla med ditten och datten. Men det kan också innebära totalt latmansgöra som att bada tvååringen, bada sig själv eller bara sega sig i solen med korsord... för mig har det varit så underbart som i den senare beskrivningen! 

Men ikväll hände något, jag var bara tvungen att få pyssla lite. Snabbt behövde något kreativt framställas, och då gjorde jag det där som aldrig blir av. Sydde om en gammal långärmad t-tröja som jag själv hade på 70-talet till kort ärm. Och sydde om en för stor body till en t-shirt. Vips hade storebror två nya tishor, bra för det råder ständig brist på sådana i hans garderob.