Ibland går det bra, ibland inte

idag gick det inte

mormorsrutor

Jag fick en bok i julklapp som är så fin. Galen i garn. Jag tycker mycket om att titta i den och inspireras. De gör så fina saker av mormorsrutor, och jag läste att har man väl börjat med mormorsrutor kan man inte sluta. Det verkar stämma. Jag började i helgen och det går inte att stoppa mig, jag vill bara fortsätta. Det blir så fint!

Tanken är att det ska bli en lampskärm, men vi får väl se. När jag fotade lampskärmen som den ser ut idag såg den lite för fin ut för att skrotas.

våriga lampor

När julen försvann och de gamla vanliga lamporna skulle fram, då såg jag hur trista och fläckiga de hade blivit. Hur går det till? De sitter ju bara där tänker jag. Hur som helst, så blev det en "ny" lampa av en ärvd lampskärm från farmor Greta och gamla lakan med handgjord spets. Lite knöggligt blev det, men men, det duger åt oss.

I vår retrovagn i grå manchester

Och i hennes vagn finns den här sötisen numera. Lik den som hänger i Frans vagn.

jag har bytt ut "safety eyes" till knappar från bra och begagnat. Troligen inte så safe, men jag har inte, tyvärr, något större förtroende för de där säkerhetsögonen heller. Ansvaret hamnar helt enkelt hos föräldern hur som helst. Och jag tycker ju att det är roligt med återanvändning.

Äntligen!

Det finns mycket att säga äntligen till. Äntligen bloggar jag igen, äntligen kan jag fylla på med bilder i min dator, äntligen skiner solen, äntligen fick lilla S en egen mobil att titta på när hon ligger i sin lilla vagga.

ljuslyktor

Innan lillan kom till jorden, var jag på smultrongården och fick veta att det fanns en beställning som väntade på mig. Givetvis blev jag väldigt glad, en bra uppmuntran till en i väntans tider. Jag fick lite att pyssla med och gjorde klart några kuddöverdrag, eller om man så vill örngott.

Sen kom lillan innan jag hade hunnit leverera, så förra veckan när jag kom mig för att åka ut igen kom jag på att jag skulle ta med mig några ljuslyktor också. Men de gick inte igenom kontrollen, fick helt enkelt inte vara med bland allt det andra. Då stod jag där med väldigt många ljuslyktor. Lite snopet kändes det allt.

Men allt ordnade sig så bra, för en kär (återfunnen) vän gillar dem skarpt. Tro det eller ej, men hon har köpt NIO stycken. Och värvat en till köpare, men då var lyktorna istället slut.

Summa summarum är jag nöjd i alla fall.

fågelmat

Det har ju verkligen varit rysligt kallt ett tag. De som känner mig väl vet att jag egentligen inte är någon djurvän av större slag, men givetvis vill jag att alla ska må bra. Särskilt när det kan vara så vackert att mata de små fåglarna. Detta är ett tips från en tidning med julpysselsidéer (101 närmare bestämt)

Kanske blev det för kallt, eller för mycket snö, för de stackars småfåglarna har suttit på maten, men inte fått i sig något. I eftermiddag har jag putsat bort lite snö, så nu hoppas vi att fåglarna ska få bli mätta hemma hos oss.